Tankar om att ha tur - eller otur. Skillnaden är hårfin men kan betyda så mycket.
Att få ett positivt besked borde vara något som lyfter. Det där efterlängade lyftet kommer nog - någon gång.
Men just nu blev det en känslomässig reaktion som tog mycket av min kraft. Har gått som i dvala senaste tiden. Vill inte vakna. Tanken vill inte koppla. Jag har avverkat dagarna.
I denna process med att försöka förstå varför jag fått avslag under 15 månaders tid har jag nu fått underlag att titta på, genom det beslut om sjukpenning jag nu fått. Vi alla har varit så förvånade över att alla de sjukintyg, de intyg och utredningar som specialister, smärtläkare, sjukgymnaster, arbetsteraputer, psykologer och psykiatriker skrivit och som jag skickat in till Försäkringskassan för att bevisa min sjukdom/min oförmåga att arbeta, inte har godkänts som tillräckliga, som objektiva och med relevant fakta. Motiveringarna från FK har varit ytterst knapphändiga och mer känts bottnade i ett tyckande: de bedömer att jag trots mina alla besvär kan arbeta på förskolan eller annat lätt arbete osv.
Någon vidare förklaring till hur de bedömt och varför, vill de inte ge ifrån sig utan säger att detta är en tydlig motivering. Däri är vi av helt skilda åsikter.
Så självklart var jag ytterst nyfiken på varför och hur de nu äntligen lyckats se det vi alla andra vetat under alla dessa 15 månader. Var det orden som Ulla lyckades förmedla? Önskar att jag hade en bandinspelning på det samtalet så att jag fick förståelse i vad som sagt och hur detta emottogs. Nu får jag bara göra min bedömning utifrån det underlag jag nu fått i form av journal samt nytt, ändrat beslut från Omprövnadsenheten.
Jag kan börja med hur motiveringen från FK för ärende #5 lät från början:
"Försäkringskassan bedömer att din arbetsförmåga inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till ditt arbete som barnskötare eller ett arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Utifrån det läkarintyg som har kommit in till Försäkringskassan baseras allting utifrån anamnestiska uppgifter, alltså det du själv berättat för sjukskrivande läkare. Det framkommer inte att dessa uppgifter har verifierats av exempelvis tester och observationer med mera. Försäkringskassan bedömer utifrån det medicinska underlaget i ärendet att du trots dina besvär kan utföra ditt eget arbete elelr ett arbete som är normalt förkommekommande på arbetsmarknaden."
Underlagen är alltså
• sjukintyg från min sjukskrivande läkare
• intyg från specialist i ME/CFS där undersökningar och tester står....(alltså bevis för att allt baseras på mer än mina ord, trots att FK påstår att inget sånt finns)
• hänvisnig till FKs egna beskrivning av bl a mitt yrke, med nedsättningsminimum mm
• domar mm som bekräftar att saknaden av objektiva fynd inte är skäl för avslag i denna sjukdom
• aktivitets- och funktionsbedömning av Nacka Rehab - FULL med objektiva fynd på mina begränsingar!
Med detta vill jag bara återigen påpeka att det finns bevis för mina ord. Det finns bevis för min oförmåga att klara ett arbete av alla slag. Men Försäkringskassan vill inte se. De vill ge avslag. Så de bedömde. Och jag fick överklaga. När jag nu får det nya beslutet från omprövnaden bläddrar jag snabbt fram till varför de nu ändrat sig, för någon förklaring från min aktuelle handläggare på FK har jag inte fått - trots frågan från mig - två gånger. Så vad står det nu? Jag är mycket intresserad av motiveringen.
I nya beslutet från OMP står det bland annat:
"I beslutet av den 11 november 2016 har bedömningen gjorts att det i de medicinska underlagen inte funnits stöd för diagnos- funktionsnedsättning - aktivitetsbegränsning (DFA-kedjan). Läkarintygen är baserade på din egna berättelse, det framkommer ingenstans att dessa uppgifter verifierats med hjälp av exempelvis tester och observationer."
"I läkarintyg av den 28 februari 2017 har beskrivningen av aktivitetsbegränsningarna inhämtats från utredningen vid Nacka Rehabcenter. Sammanfattande bedömning: bedömt hälsorelaterat, enligt intervju finns hinder för processfärdigheter, gällande nedsatt minne, att kunna återberätta, att fokusera kortare stunder på en uppgift"
Dessa uppgifter hade ju FK redan innan beslutet...Varför gäller de nu? Varför har de tidigare inte sagt i motiveringen att D-F-A-kedjan är den som brister enligt deras uppfattning? Hur svårt är det? Vidare står det i motiveringen att FK kontaktat min läkare vid Stora Sköndal och att hon besvarat deras frågor. Jag är kopplad till deras Rehabklinik som är specialiserade på ME och tanken är att jag genom rehab där ska lära mig klara min vardag bättre.
Vid denna rådgivning (frågestund med läkaren) framkommer att det finns stöd för diagnos - funktionsnedsättning - aktivitetsbegränsning (DFA-kedjan).
Min stora fråga är: Varför såg inte FK detta tidigare? Bevisen fanns där mycket tidigare genom de två stora utredningar jag gjort - först ett för Stressrehab där jag bedömdes samstämmigt av alla inblandade vara helt oförmögen till arbete, och sedan aktivitets- och funktionsutredningen/bedömningen på Nacka Rehabcenter, genom det intyget specialisten på ME/CFS skrev i feb 2016. De hade inte behövt utsätta mig för detta med utebliven sjukpenning under 15 månader OM de VILLE se fakta. De hade inte behövt kränka och utsätta min sjukskrivande läkare om de hade sett till informationen som fanns sedan tidigare. Någon ytterligare utredning/test har inte förekommit. Bara de vanliga läkarbesöken med intygsskrivning. Att ETT samtal, men EN läkare ska ha avgörande betydelse verkar helt galet. Alla har inte fördelen av att ha tillgång till en specialist/överläkare på landets ledande ME-klinik. Vad ska de kunna ge för info om nu FK inte VILL se utredningsresultat och fakta som finns?
Missförstå mig rätt nu, jag är otroligt tacksam och glad över att det löst sig för mig - just nu. Varför skedde det inte för 15 månader sedan? Hur ser det ut för alla andra - och i framtiden för mig om systemet inte funkar? Hur ska vi förstå deras bristfälliga motiveringar, kunna bemöta dem när all relevant fakta faktisk finns? Systemet är kasst. Något är fel och det skapar så otroligt mycket onödig ångest, oro för den drabbade samt alldeles för mycket merjobb med kompletteringar mm för en sjukskrivande läkare. Bara för att FK väljer att inte läsa. Väljer att inte se faktan. Just då. Om inte någon överläkare sätter någon handlggare på plats - för då ändrar de alla beslut.
Jag känner att jag inte riktigt kan glädjas åt min tur nu. För det känns som det handlar om tur. Inte om kunskap, fakta och relevans. Tur. I vilken läkare man har tillgång till. Tur i vilken handläggare man får som väljer att se och höra. Tur. Inte fakta. Inte relevans. Skillnaden mellan att ha tur eller otur är hårfin, men skillnaden är enorm.