0

Motiveringar - Ärende #3

Ärendet omfattar perioden 20160615-20160930
Beslutet daterades den 5 augusti 2016. Återigen kan alltså FK bedöma min arbetsförmåga in i framtiden. Jag förstår att man kan besluta något fram till beslutsdatumet, men inte att de kan veta hur framtiden ser ut.
Hårklyveri kanske, men jag är ganska fyrkantig av mig när det gäller rätt och fel, mycket för etik och rättvisa, moral. Jag skulle aldrig kunna bedöma om hur framtiden ser ut. Jag kan bara hoppas. Jag kan bara vilja. Men jag kan inte besluta. Det finns alldeles för många variabler som gör att ett beslut om framtiden är mycket svår att besluta kring. 
En annan sak som slår mig när jag läser FKs journaler i mina ärendena och hur FK bedömmer är den regel som säger att varje läkarintyg ska behandlas individuellt och fritt från tidigare beslut. Jag ser att detta inte sker. FK hänvisar konstant till tidigare beslut och det utslaget och det blir således en faktor som påverkar dem i deras bedömning. Hur ser jag detta? Jag ger här ett exempel på vad som står i journalen och som jag kan tolka som att de ger tidigare beslut tyngd i nya beslutet:
 
"2016-07-13 Utredning.
Den försäkrade (df) har fått sin sjukpenning indragen för perioden 1 mars-31 juli 2016 eftersom arbetsförmåga inte bedömdes nedsatt med minst en fjärdedel i förhållande till normalt förekommande arbete. Underlaget i ärendet är densamma som df nu hänvisar tll. Några nya omständigheter eller handligar har inte tillkommit."
 
För mig är ett nytt läkarintyg, med nya uppgifter, en ny handling. Jag lät av hälsoskäl det gamla intyget gälla även i detta ärende, till en början. Senare hade jag läkarintyg inbokat, men FK ville inte vänta på den tiden då den låg för långt framöver i tiden för dem och deras beslut. Jag säger åt FK att om de anser att intygen är avsaknad av relevant fakta så åligger det dem att be läkaren om kompletteringar, inte mig. Jag meddelar att i deras regler står att om underlagen ger tvekan till beviljande ska handläggaren kontakta sjukskrivande läkare för kompletteringar och mer fakta. FK anser dock att läkarintygen inte behöver kompletteras. Således borde intygen, enligt deras egna regler, ha gett tillräcklig fatka för ett beviljande. Men FK bedömer ändå avslag och anser dessutom att några kompletteringar inte behöver ske. De försöker alltså inte ens försöka se om möjligheten finns att de missförstått intygen eller liknande. Intygen ser ni här nedan. 
 
 
Vad gällande omständigheter så är jag tyvärr drabbad av en kronisk sjukdom, så mina omständigheter ändras inte så mycket. Inte heller kan därför läkarintygen variera i den grad FK tydligen vill att de ska. Jag kan inte ändra mina omständigheter. Det beror inte på min vilja. Utan pga min sjukdom. Det finns en anledning till att vi med me/cfs har svårt att få vård, få behandling. Det finns få läkare. Det finns ingen behandling mer än acceptans och lära mig hantera sjukdomen och hur den påverkar mig. Det finns inga magiska piller. Det finns ingen fantastisk terapi, sjukgymnastik eller annan behandling som botar. Detta är ett problem. Inte bara för mig utan för alla som lider av sjukdomen. 
Jag fasar för att jag troligen kommer att försämras de första 5-10 åren. Jag har känt av sjukdomen i 2,5 år nu. Har alltså minst 3 år av försämring framför mig. Där är mina omständigheter. Inte de som FK önskar. För de önskar mig ett mirakulöst tillfrisknande (mest att jag får arbetsförmåga, min hälsa skiter de i) och tror att om de ger mig rätt motivation genom att göra mig urfattig så kommer jag kunna jobba. De har verkligen inte fattat att det inte är min vilja det är fel på, det är min kropp.
Synd att de inte vill lära sig om den forskning som finns. Synd att de inte vill läsa specialisters intyg. Men de vill att jag ska kunna jobba.  Det är ju snällt av dem, men de kan dessvärre inte motivera mig med avslag. Det gör mig inte friskare. Det gör mig sjukare. Så deras sk motiveringar kan de stoppa upp där ljuset aldrig når. Jag har inte valt detta. Jag vill inte detta. Det är tyvärr inget ag kan göra något åt. Oavsett.
 
 
 
 
1

Motiveringar - Ärende #2

Ärende #2 omfattar perioden 20160301-20160731
I detta ärende var jag lite mer mentalt förberedd, jag hade redan kontakt med jurist och jag hade fått massor av stöd och support via våra forum på nätet. Men frustrationen när man är så sjuk och misstros av en myndighet som så tydligt inte visar något intresse av att lyssna, föra dialog eller försöka förstå är ytterst knäckande.
Jag insåg dessutom när jag får beslutet att när de kan besluta hur jag mår i förväg måste det vara otroligt. För beslutet för min sjukpenning gällde fram till den 31 juli, men redan den 10 juni visste de hur pass oförmögen till arbete jag skulle vara. Här trillade min polett ner gällande att intygen och läkarens bedömning inte spelar roll - egentligen. FK går efter tidsramar. Inte fakta i fallet.
Som synes i beslutet så anser FK fortfarande - trots alla fakta och hänvisningar till domslut och sjukdomens internationella erkännande och diagnosmetoder, så finns det inga objektiva fynd. Bara mina ord. Som inte gäller. Jag misstros fortfarande - för jag kan ju ljuga. De tror att jag väljer att vara sjuk för att få vara hemma. Precis som vid förra ärendet (#1), trots att vi har visat dem massor av bevis för att de har fel. 
Objektiva fynd enligt FKs egna vägledning sid 67 (Länk):

I rättspraxis betonas ofta att en bedömning av rätten till sjukpenning måste göras utifrån intyg som innehåller en tydlig beskrivning av sjukdomen och de funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar som den ger. Man understryker att bedömningen så långt möjligt och rimligt ska utgå från objektiva fynd, tester och observationer och att läkarens bedömning inte i sig är avgörande för om sjukpenning ska beviljas. (Domsnytt 2016:013) 

Det står att bedömningen görs på de nya underlag som inkommit. De underlagen är mitt nya läkarintyg och det är numera även det intyg från specialisten som de struntade i att invänta i ärende #1.
FK bedömer också fortfarande att jag kan utföra ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Men de kan inte berätta vilket arbete jag kan utföra där jag är bort flera dagar efter att ha tagit mig till arbetet och kollapsat där pga utmattning/PEM (ansträngningsutlöst förvärring som vi med ME/CFS lider av). Ett normalt förekommande arbete är ett arbete som inte ändras i någon större grad för att passa mina förutsättningar. De anser dessutom att jag kan arbeta heltid. Trots att jag inte ens klarar att sätta på diskmaskinen OCH laga mat hemma pga min sjukdom. FK bevisar bara att de inte bryr sig. De bedömer utifrån sina tidsramar och sina direktiv från Regeringen om att sänka sjuktalen. De väljer att strunta i lagar och bestämmelser, av fakta och underlag. De vet ändå. De ser ju, och skriver själva, att jag inte längre klarar hushållssyslor och jag har slutat köra bil för jag klarar inte detta. Hur kan man då jobba? 
När jag läser dessa beslut och "övervägande" i efterhand, med den erfarenheten jag samlat på mig och med ett mer lugn i kropp och själ, så ser jag tydligt att i samma beslut så emotssäger sig FK. Men de vägrar föra en dialog för då kommer de överbevisas och de kan inte längre hävda med rätt att de avslår på rätt grunder. Därför vägrar de mig möten. De vägrar min arbetsgivare möte. De vägrar prata med min läkare fast jag ber dem gång e gång. För de måste avslå. För att uppnå sjuktalen som Regeringen satt. Hur sjuk eller oförmögen till arbete jag är spelar ingen roll. Jag offras för statistiken.
Normalt förekommande arbete, läs domen från Högsta Förvaltningsdomstolen RÅ 2008 ref 15 (länk): 

"Ett normalt förekommande arbete innebär ”krav på normal prestation där ringa eller ingen anpassning kan väntas förekomma med hänsyn till funktionshinder och medicinska besvär” hos den försäkrade."

 Vidare i fallet så försöker jag få FK att ha ett överlämningsmöte med AF. Jag har hört av andra att sånt har FK och borde ha haft redan vid första ärendet när jag tvingades skriva in mig på AF för att skydda min SGI. FK anser att något möte inte behövs för jag kan jobba enligt dem. Jag behöver inte vara inskriven på AF eller ha andra åtgärder, för jag är arbetsför enligt FK - trots alla läkares (och AFs) bedömning om att jag tom är för sjuk för rehab. AF ville inte ens sätta mig på utredning för handläggaren där såg på 5 sek att jag inte hade någon form av arbetsfömåga och när hon fick veta hur min sjukdom påverkar mig insåg hon att om jag skulle genomgå en utredning skulle jag försämras. Hon hade läst min intyg och förbannade FK för deras inkompetens.
Detta ärende ligger just nu hos Kammarrätten (20170918). FR avslog med exakt samma motiveringar som FK. Vilket fick min jurist att gå i taket. Vi insåg att de inte ägnat faktan någon tid utan ville på semester...

Fakta:
1. Objektiva fynd saknas fortfarande enligt FK. Trots att jag påvisat dem deras egna vägledning där det står tydligt att objektiva fynd inte är ett krav.
2. Mina ord gäller fortfarande inte.
3. De påstår att de underlag vi skickat in inte ger någon ny medicisk information.
4. Intyget från specialisten på me/cfs räcknas inte som ny information. Där hon tydligt berättar om att hon undersökt mig och kommit fram till att jag har me/cfs och att jag inte ska stressas och behöver sjukskrivning.
5. FK har ingen koll på lagen vad gällande normalt förekommande arbete, men aser att de kan bedöma mig till detta
6. FK vägrar föra en dialog eller ha möten med mig, min läkare, min arbetsgivare eller tom facket.
7. FK vägrar ha överlämningsmöte med AF. För FK anser att jag kan jobba och då behövs inga åtgärder...
me/cfs #FKstress #jagsaknas #människanbakom Ann-Marie Begler Annika Strandhäll Arbetsförmedlingen Försäkringskassan syd/ost Nacka Förvaltningsrätten Kammarrätten normalt förekommande arbete objektiva fynd
2

Motiveringar - Ärende #1

Ärende #1 omfattar perioden 20160119 - 20160229.
Allt började med detta ärende. Innan hade jag varit sjukskriven i 1 år i vad vi först trodde var den berömda "väggen", dvs utmattningssyndrom. Men då jag reagerade fel på den rehab jag fick och bara blev sämre så började vi misstänka att jag led av ME/CFS. Detta meddelade vi genom läkarintygen redan i Oktober 2015. 
När jag fick mitt sk "övervägande*" ringde jag upp min handläggare och storbölade. I min värld fanns det ingen logik  i deras agerande.
Ännu mer förvirrad blev jag när handläggaren inte riktigt kunde ge svar utan svamlade om att jag inte kunde vara sjuk så länge för det hade FMR-läkaren sagt och speciellt kunde det inte gå ett år utan att ha fått hjälp och rehab. Men jag hade ju fått hjälp sa jag och hänvisade till intygen där det uttryckligen stod att jag varit på Stressrehab, men att de bedömnde mig för sjuk för att klara deras rehab. Jag hade gått hos en stressutbildad sjukgymnast under ett års tid - varje vecka - och fått ackupunktur, övat kroppskännedom, haft samtal, provat olika former av meditiation, stretchövningar för min onda kropp mm. Jag hade provat på bassängträning i den enklaste varianten och kraschat totalt efteråt. Jag hade blivit stucken för blod hundratals gånger för att utreda diverse, jag hade röntgat kropp och hjärna. Jag hade besökt KBT-terapeupt som sa att hon inte kunde hjälpa mig, jag hade inga såna problem.
Men ändå hade jag enligt handläggaren inte fått rätt rehab, rätt hjälp, och därför skulle skulle de nu dra in min sjukpenning. När jag pressar henne till att tala om vilken rehab de anser att jag skulle fått kasn hon inte säga. Hon svamlar om KBT...men det hade jag ju redan fått berättade jag för 33e gången. Och då blev hon tyst och avslutade samtalet. Sa att hon inte kunde göra något. Alltså hade de redan bestämt sig för kommuniceringstiden är ju till för att de ska kunna ändra sig om faktan jag o mina läkare påvisar ger utrymme för det. Men de ville inte ändra sig. Så de avslutar all form av kommunikation där jag kan få ett svar. Bara horribla hänvisningar till deras regler - som de själva mycket uppenbart inte själva efterlever när det passar.
Jag hamnade i ett totalt mörker. Jag menar ett verkligt stort jävla mörker. Som lösningsinriktad förstod jag absolut inte FKs sätt att inte se problemen för vad de är och att man är öppen för alla relevant fakta och att man baserar sina beslut utifrån detta. 
Motiveringen till mitt beslut (och det fanns även i det sk "övervägandet" från FK) så står det att:
 
"allting baseras på anamnestiska uppgifter, alltså det du själv berättar till sjukskrivande läkare. Det framkommer ingenstans att dessa uppgifter verifierats med hjälp av tester, observationer mm."
 
Längre fram i beslutet finner jag dock detta:
Här skriver FK alltså själva att jag har andras ord på hur jag mår, att de har en remiss till ME-mottagningen (och innan man får den måste man undersökas in absurdum för att utesluta allt annat). FK skriver själva att de har journalen från Stresscentret - de som bedömde mig för sjuk för stressrehab. 
Jag har alltså blivit undersökt. Jag har träffat psykologer, psykiatriker, smärtläkare, sjukgymnaster - alla dessa säger att jag är sjuk - tom för sjuk för rehab - och FK har deras journaler som bevis för deras undersökningar.
Jag har även under denna kommuniceringstid jag har för detta övervägande, berättat att jag ska till en specialist några dagar innan tiden går ut och undrar om FK kan invänta intyget från denna läkare innan de beslutar. Jag får ett löfte om att det ska ske. Naivt av mig att tro det. För strax dimper beslutet ner i brevlådan utan att de mottagit intyget från specialisen som undersökte mig gällnade utmattning v/s ME/CFS. Det är väldigt viktigt att veta OM man har ME/CFS för rehaben är helt annorlunda än om man har utmattningssyndrom - trots de liknande symptomen. ME/CFS förvärras av aktivitet, ex skogspromenader mm. Men det strunar FK i - de har ju faktiskt redan bestämt sig. Även om de inte får säga det, så har de bevisat det genom sina handlingar.
För FK envisas med att säga att det bara är jag berättat allt för läkaren som då inte undersökt något. Mina ord gäller inte, för jag kan ju hitta på har jag hört av FK. Alltså anklagas jag indirekt av FK att vara en lögnare, en latmask. Detta är en hård anklagelse till någon de inte ens vill träffa för att reda ut saker.
Vi har en minister, Annika Strandhäll, och en generaldirektör på FK, Ann-Marie Begler, som påstår att FK agerar rättsäkert. Att rätt försäkring tillkommer rätt person. Jag som nu inte får sjukpenning för att FK inte kan, vill eller orkar läsa mina underlag blir alltså fel person, jag får behandas rättsosäkert. Jag räknas inte längre. Jag är satt i utanförskap. För att FK bedömer...oavsett fakta. 
När jag som drabbad läser FKs motiveringar reflekterar jag över att de får all den info de fått att låta så obetydliga. Under resans gång har jag sett att de sorterar ut de enklare åkommorna och skriver om dessa, de vränger till intygens innehåll och får motiveringarna att se ut som den latmask och fuskare jag anses vara. Jag tror många känner igen sig i det - att motiveringarna ser ut att ha varit skrivna för någon annan drabbad, inte för den person det gäller.
Dessutom är FKs "jag försår att du har stora besvär och lider i din sukdom, men..." ett riktigt slag i ansiktet. De förstår ju uppenbarligen ingenting. För OM de gjort det så skulle de inte kunna avslå/dra in sjukpenningen. Jag kan slå mig i backen på att de går hem från jobbet om de har feber, om de har influensa och svåra smärtor (så de inte kan gå mm). Varför får de vara hemma och sjuka och jag som drabbats av denna kronsika sjukdom ska jobba? Jag som får ha de symptomen varje dag - är jag inte lika sjuk som när de ligger där hemma och snörvlar med feber och hosta? För så har jag det. Varje dag. Och så lägger vi på en rejäl jävla bakfylla på det, med minnesförluster och stor hjärntrötthet (mer än en strokepatient). Den känslan...men de "förstår" och bedömer mig ändå arbetsför? 
 
Vad jag anser är ett fel i systemet är - varför drabbas den sjuke om FK anser att läkarens intyg är undermåliga? 
Nästa fel: Varför är FKs bedömningar så känsliga för ansvariga att inse att de är baserade på undermåliga kunskaper? Arbetsförmåga är det som ska bedömas. Men arbetsförmåga hänger ihop med hur knopp o kropp agerar, reagerar och interagerar med arbete och där krävs det mycket, mycket mer kunskap än vad FKs handläggare och FMR-läkare har.
 
Detta ärende gick sedan till FKs OMP - samma beslut = avslag.
Nu ligger det för prövning, tillsammans med två andra ärenden, hos Kammarrätten. 
 

Fakta:
1. FK har inte ringt upp min läkare för att se om hon kan komplettera eller förklara läkarintygen.
2. FK påstår att allt är mina egna (påhittade) uppgifter - vilket motbevisas av alla journaler mm jag skickat dem.
3. FK vägrar ge mig relevant fakta efter vårt första samtal - detta strider mot rättssäkerheten bl a.
4. FK emotssäger sig själv i sitt beslut (de ju berättar att det finns undersökningar)
5. FK håller inte sina löften om väntetid.
 

* Övervägande är det brev FK skickar ut innan beslutet så att jag som sjuk ska kunna ge mer fakta, komplettera vad som saknas och ev rätta om något i deras motiveringar är fel.
me/cfs #FKstress #jagsaknas #människanbakom Ann-Marie Begler Annika Strandhäll Försäkringskassan syd/ost Nacka Sjukförsäkring me/cfs utmattningssyndrom