Anfall är bästa försvar, eller?
Idag satt jag återigen och backade i min egna blogg. Använde den som en liten minnesbank. Slogs av ledsamheten jag uppvisat under tiden FK bråkat med mig. Hur jag sjunkit djupt i mitt mående pga dem. Och jag har efter senaste tidens iakttagelser på olika forum insett att polletten äntligen trillat ner hos mig vad gällande bortttagandet av bortre gränser för sjuskrivning. Den som alla jublade över och var så glada när den försvann.
Försäkringskassan kunde ha låtit gränsen funnits kvar, för de tänker inte låta någon sjuk komma i närheten av den i alla fall. Just nu kör de stenhårt med lien i alla sjukled. Handläggarna formligen lever med ordet nej på sina läppar. Öronproppar i och ögonbindlar på. Men munnen ständigt formad i mantrat - "nej, du kan jobba, du är inte sjuk..."
Och de tänker inte låta någon vara sjukskriven längre än kanske ett par månader. Det är deras nya strategi. Att gränsen försvann var bara spel för galleriet. Ett sätt att mörka deras nya hårda linje. Anfall är bästa försvar har jag fått lära mig och lägger man fram en positiv sak, något många längtat efter, så blir det en utmärkt fasad för att dölja all uträknad ondska bakom kulissen. Vi är så lurade. Vi är så förda bakom ljuset.
Nu är det dags att vakna. Nu måste vi göra våra röster hörda. Den 1 april i år är det en stor protest på Sergels Torg. Media är upplysta om tillfället. Men vi ska inte nöja oss med detta datum även om det blir ett bra tillfälle. Vi måste våga visa att vi tror på oss själva, visa att vi litar på våra läkare. Vi måste våga säga ifrån. Och det gör man bäst mot högre makt. Inte till handläggaren. Denne gör som den blir tillsagd att göra - även om det är mycket personliga - och felaktiga - tolkningar från deras håll. Nej, upplys regeringen. Upplys FKs ledning. Berätta för tidningarna. EU? Någon måste lyssna. Detta är ju ett problem som berör oss alla. Även de som är friska - idag. Imorgon kanske tyvärr även de drabbas. Och då förstår även de... Jag förstod aldrig när jag var frisk, jag trodde vi hade ett rättssäkert och rättvist samhälle. Så fel jag hade.