Jag e pippi

Energibaksmällan kom som väntat efter min promenad igår. Men det var den värd. Önskar dock att jag hade orkat ut i dag med, men idag fick hundarna nöja sig med att rusa av sig i trädgården. Ibland får det bli så. Jag har fått vänja mig vid att ha dåligt samvete. Det är något jag inte borde ha, jag vet, men känslan infinner sig ändå.

Är så less på att vara en begränsning, en belastning för mina nära och kära. Jag vill bli frisk. Tyvärr gör nu Försäkringskassan att jag halkar bakåt i mitt mående. Men ändå tycker de inte att jag är berättigad till någon ersättning. Undrar hur de tänker?

Jag kunde inte låta bli att ringa handläggaren idag igen. Det är behövligt för mig för jag glömmer vad hon sagt till mig förra gångern. Eller är det så att jag förtränger det? För jag blev även idag förvånad och bestört över inkompetensen och arrogansen hos denna myndighet(sperson). Jag vände hennes argumentation tillbaka mot henne, den där hon motiverar att jag inte får någon ersättning för att jag inte fått någon behandling för min utmattning. Jag frågade vad en behandling för en utmattad ska vara, hur den ser ut och hur den skulle hjälpa en hjärna som är så trött att den inte kan koppla rätt.

Hennes svar var: Terapeut, psykolog och eeeeeeeeuuuuh....ehhhhh....ehhhh....

I min värld är väl terapeut och psykolog samma sak i stort sett, vara olika svårighetsgrad och tillvägagångsätt, vilket jag talade om för handläggaren. Har jag fel? Jag vet att jag inte tänker rätt alla gånger numera. Så den som vet kan väl upplysa mig om felet i så fall. Handläggaren blev dock ganska ställd till min glädje och gick till angrepp och isfågasatte varför jag var så ifrågasättande mot dem! Ja, vad kan det beror på? Vad tror hon? Jag har väl rätt att få veta hur de tänker, om de har torrt på fötterna. De kan ju inte bara påstå saker och slänga sig med uttryck och antaganden. Men de är ju en myndighet och vi vanliga dödliga vet ju hur lite makt vi har då. Tyvärr. Och de utnyttjar detta faktum.

När hon hörde att jag inte var deprimerad så blev hon alldeles till sig och sa att då borde jag ju kunna jobba! Nu var det min tur att bli alldeles mållös - igen. Hur dum får man vara? Hallå - jag är utmattad, med allt det innebär! Men jag är inte deprimmerad och det är jag glad för, jag tycker det är fullt tillräckligt att vara utmattad, hjärntrött, ha ont i kroppen dygnet runt, sova dåligt, dåligt minne, glömsk, förvirrad...osv, osv...

Jag har i alla fall beslutat mig. Jag byter handläggare. Jag ska prata med dennes chef och jag tänker inte finna mig i detta.

Media är kanske bra. Nu börjar ju skandalen med Kommunal ebba ut känns det som - även om det säkerligen finns mer under ytan. Margot är väl den som står på tur. Men kanske borde vi rikta medias uppmärksamhet mot hur Försäkringskassan silar mygg och sväljer kameler, hur de kränker och förstör många sjukas liv - bara för att de inte kan sitt jobb.

Jag vet att de har krav på sig att minska sjukutgifterna, men att då sparka på dem som redan ligger. Det gör man inte. Det får småbarn lära sig. Varför kan inte vuxna på vissa myndigheter lära sig detta? Sparkar de på oss svaga och sjuka för att det är det enklaste? Klarar de inte att ta till mer krävande åtgärder utan väljer den enklaste? Fegt och ynkligt!

Så Försäkringskassan - sluta sparka på oss sjuka! Vi ligger redan. Vi är sjuka, trötta, vi har ont och vi är ingen tillgång just nu. Men vi vill vara det, så hjälp oss istället! Sparka inte - då drar ni bara ut på lidandet. Ge oss en hjälpande hand och vi kommer förhoppningsvis tillfriskna snabbare. Vi lider redan som det är och vi lider oftast för att vi har slitit ut oss för at behaga systemet. Vi har kämpat, kämpat. Så hur mycket ni än sparkar nu så orkar vi inte resa oss just nu. Vi behöver bara få vila. Vi behöver få läka. Vi behöver inga fler sparkar. 

Snälla hjälp oss, vi har fått nog av sparkar! Hjälp oss upp!