Jag e pippi

Hur hjärntvättad får man vara? Bara för att jag orkar en sak idag så börjar jag fundera på hur det känns att börja jobba. Att jag sedan inte orkade klippa hela gräsmattan förträngde jag. Likaså förträngde jag att jag inte orkade gå med hundarna på en långpromenad heller, och inte orkade jag laga mat. Men ändå är jag så hjärntvättad till att göra rätt för mig att jag funderar på arbete när jag orkar göra lite.

 

Jag skäms så grymt mycket över att "bara" gå här hemma, försöka masa mig mellan soffan, köksstolen och toaletten. Jag gör ju ingen nytta. Jag är knappast en attraktiv partner, inte heller någon rolig mamma och absolut ingen underhållande vän. Som arbetskraft är jag egentligen helt katastrofal, men ändå är det detta jag tänker på när lite ork äntligen infinner sig. Varför tänker jag inte på att bli bättre privat först? Borde jag inte klara vardagen innan jag kastar mig in i arbetslivet?

 

Rent logiskt förstår jag mina galna tankar. Arbete är inte att tänka på om man känner sig som jag gör just nu. Men säg det till de instanser som gärna beslutar om min hälsa oavsett i vilket skick jag befinner mig i. Att känna sån press från högre ort är inte hälsosamt. Men det bryr de sig knappast om. Jag kostar idag. Jag är ingen tillgång. Och jag skäms över detta, men det hjälper knappast. Det hjälper inte mig. Snarare tvärtom. Och inte blidkar det de som bestämmer över min arbetsförmåga.

 

Självklart är jag hjärntvättad till dåligheter. Jag kan ju inte slappna av och se till min egen hälsa och vad som är bra för mig. Jag är hjärntvättad att falla in i ledet och prestera tills jag stupar. Har på sistone reflekterat över hur mina föräldrar jobbade tills de blev sjuka eller pensionärer - och då blev de sjuka pga sitt tidiga levrene. Inte många minuter hanns det med att njuta av pensionen innan turerna till sjukhus mm började. Så vill inte jag att mitt liv ska se ut, jag vet att jag är hjärntvättad dock till motsatsen - arbeta tills du stupar.

 

Vi får se hur morgondagen ser ut, Om jag åkt på min vanliga energibaksmälla efter lite aktivitet. Eller om jag jobbar på med min hjärntvättade, patetiska hjärna. I verkligheten är den ju riktigt död, ingen aktivitet - eller för mycket.  Den både funkar för mycket och för lite. För mycket när jag ska sova, för lite när jag ska få ihop tankarna. Vimsigt? Absolut för mig. Jag är så less på mina tankar som svävar iväg, inte håller ihop. Men de går på rutin och tänker på jobb när allt annat säger vila.

 

Snacka om hjärntvättad. In i ledet...